Författare helt utan betydelse: Adéle Måsbäck

Serien ”Författare helt utan betydelse” handlar om finlandssvenska författare som givit ut böcker på eget förlag. Om individer som gett blanka fan i institutionerna – ofta men inte alltid för att institutionerna gett blanka fan i dem – och gått sina egna vägar. Om individer som fått korgen av förlag och publik, men som envist låtit trycka sina tankefoster och sänt dem ut i världen. Om alla som inte skrivit på rätt sätt: hembygdsentusiaster, troende tanter, konstnärsoriginal, världsförbättrare och andra. Om amatörer i ordets enda, sanna betydelse.

Adéle Måsbäck: Reslektyr (1926)

De flesta författare som gett ut böcker på eget förlag har skrivit poesi. Prosa är sällsyntare och därför är Adéle Måsbäcks novellsamling Reslektyr (1926) en uppfriskande bekantskap. Kvinnan bakom namnet är ungefär så okänd och anonym som en författare kan bli. Boken Finlands författare, i vilka alla personer som skrivit böcker i Finland finns uppräknade, vet inte ens hennes födelse- och dödsår. Det vet för övrigt inte jag heller, trots en del detektivarbete.

Så vem var denna Adéle Måsbäck, som gav ut en enda novellsamling under det tjugotal som sägs ha varit glatt? Gamla tidningsannonser och -notiser låter oss ana konturerna av hennes livsöde. I tidningar från 1880- och 1890-talet nämns en kofferdistyrman Karl Aug. Måsbäck och hans hustru, Amanda L. Måsbäck. I Karls dödsannons (han dog en tidig död år 1885) nämns en ”minderårig dotter” som med största sannolikhet är Adéle.

amandakarlm

Det första säkra tecknet på vår författarinnas existens är från 1895, då en Adéle Maria Måsbäck gifter sig med konditorn Gustaf Nordin. I samma veva byter hon namn till Adéle Nordin. Nu höjer ni kanske på ögonbrynen: ”men på boken står det ju…” Det är riktigt. Adéle och Gustaf levde inte lyckliga i alla sina dagar, och då Reslektyr utkom använde fattarinnan åter det ovanliga namnet Måsbäck. Vad skilsmässan berodde på är svårt att säga, men Gustaf Nordin var sannerligen inte någon vanlig sockerbagare. I själva verket är hans livsöde betydligt intressantare och osannolikare än Adéles, om man nu kan rangordna människoliv på detta sätt. Nordin var född i Sverige och började sin bana som konditor i Helsingfors. Omkring 1902 verkar han ha gjort konkurs; då man läser de samtida tidningsnotiserna får man en vag känsla av att bagaren kanske inte hade helt rent mjöl i påsen. Konditoryrket var i vilket fall som helst inte Nordins verkliga kall. Tre år senare är han åter tillbaka i tidningsspalterna – denna gång som ”kanotchampion”.

gustafnordin

Gustaf Nordins claim to fame är att han, som den första i världen, paddlade kanot från Stockholm till Paris. Bragden verkar ha väckt både munterhet och uppriktig beundran hos samtiden. Detta var trots allt upptäcktsresandenas tidevarv: Livingstones och Nordenskiölds dagar var inte alltför avlägsna och Sven Hedin irrade fortfarande runt i Asien (vilket vann honom ett adelskap). Klart då att en kanotfärd från Stockholm till Paris (3000 kilometer på 122 dagar) också förtjänade att uppmärksammas – särskilt som paddlaren var svensk! Den som vill läsa mera om Nordins strapatsrika färd kan läsa den intervju som tidningen Idun publicerade efter hans ankomst till Paris. Förutom kanotentusiast (han lär också ha paddlat från Helsingfors till Tallinn) var Gustaf Nordin en fanatisk vegetarian och hälsofreak. Att sprida vegetarianismens budskap verkar ha varit själva orsaken till hans kanotfärd. Som mannen själv förklarar i intervjun:

— Jag har inte företagit det här vågstycket uteslutande ur sportsynpunkt, förklarade vår kanotchampion. Nej, jag har andra, i mina ögon för hela mänskligheten ytterst viktiga grunder. Jag vill reformera vår föda. Men för att väcka intresse för min lifsuppgift måste jag tillgripa ett medel, som ovillkorligen var ägnadt att kittla nyfikenheten, satte jag ock mitt lif på spel därvid. Och är nyfikenheten väckt, har den icke resonnerande publiken erfarit, att en våghals stuckit i väg öfver öppet haf i en bräcklig kanot, då kan jag resonnera med denna publik och står på halfva vägen till mitt mål

Nej, Gustaf Nordin var ingen vanlig sockerbagare. Äventyrare-idealist är nog en mer passande benämning. Nordin tillbringade också några hundår i Amerika, där han enligt egen utsago jobbade som kock, sjukvårdare och betjänt. (Om man är en äventyrare anno 1900 så är det förstås mer eller mindre obligatoriskt att tillbringa några hundår i Nya världen.) När Gustaf Nordins och Adéle Måsbäcks vägar skiljs åt är inte klart, men år 1905 var Nordin redan bosatt i Paris och gift med en annan kvinna: M:lle Fernande Fruchier, dottern till en f.d. senator.

Ja, Adéle. Det var visst henne som detta blogginlägg skulle handla om. Uppgifterna om Adéle Måsbäcks liv är begripligt nog knapphändiga – hon utförde inga sportbragder och satte, vad jag vet, inga rekord. Och då kommer man ju inte i tidningarna heller. Något lite kan man ändå gissa sig till. I tidningarna från 1900 nämns att Adéle Nordin, som utbildat sig till sjukgymnast och massör, avrest till Boston för att grunda ett massageinstitut där. Kanske reste hon dit tillsammans med Gustaf Nordin; vid denna tidpunkt torde de ännu ha varit tillsammans. Åtminstone bar hon fortfarande hans namn.

landsmannina

Det verkar inte ha blivit något av institutplanerna (vilka låter rätt orealistiska – men det var en annan tid och en annan värld, kanske rikare på möjligheter än vår). 1901 är Adéle tillbaka i Helsingfors och jobbar som sjukgymnast och massör. Året därpå växlar hon om: i Hufvudstadsbladet kan man läsa att guvernören beviljat Adéle Nordin rätt att idka värdshusrörelse i Helsingfors. 1906 driver hon en restaurang i det som tidigare var Nordins konditori.

nordinscondi

Intressant nog beskrivs Adéle ännu 1907 som ”fru Nordin”, även om skilsmässan från Gustaf Nordin vid det här laget måste ha varit ett faktum. (Mannen bodde ju sedan två år tillbaka i Paris, gift med en annan kvinna.) Hur som helst, då Adéle följande gång dyker upp i spalterna är det som Adéle Måsbäck. Det är egentligen först nu, 1909, som man får en skymt av hennes kulturella intressen.

engelskalek

adelem

Men denna skrivelse har redan blivit alldeles för lång. Vi tar en närmare titt på Adéle Måsbäcks litterära liv i nästa blogginlägg!

Annonser

En tanke på “Författare helt utan betydelse: Adéle Måsbäck

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s