Den mystiska vaktmästaren

Renforsfram

Gubben ovan är senatsvaktmästaren Renfors. Eller, han är kanske senatsvaktmästaren Renfors. (Skall återkomma till den biten.) Jag råkade hitta fotografiet på ett antikvariat och eftersom jag är föga förmögen att motstå historisk memorabilia måste jag förstås köpa det. På baksidan finns en handskriven text:

Renforsbak

Senatsvaktmästaren Renfors.

Det enda åsynavittnet då Schauman i Senatshusets trappuppgång afsköt de dödande skotten mot generalguvernören Bobrikoff och sig själf, den 16 Juni 1904 kl. 11 f.m. Renfors var född i Åbo 15.3.1828. Senatsvaktmästare 1.11.1857 – 1.7.1906. Död i Helsingfors 30.1.1909.

Historien om hur tjänstemannen i skolförvaltningen Eugen Schauman sköt generalguvernören Bobrikoff i Senatshusets trappa är säkert bekant för alla finländare. Själv läste jag nyligen Seppo Zetterbergs bok om Schauman (den finurligt och lite elakt betitlade Viisi laukausta senaatissa – Eugen Schaumanin elämä ja teko), som ger en mycket detaljerad beskrivning av Finlands mest berömda politiska mord. Och mest bejublade, kan tilläggas, även om Schaumans våldshandling också värderats annorlunda. I dessa dagar är det ju lite komplicerat att betrakta terrorister som hjältar. Ändå känns det främmande för mig att tänka på Schauman som en terrorist. Så mycket patriot är man väl trots allt – även jag är finne, som Runeberg skaldade. Eller så är det avståndet, historien, som allt förmildrar och förgyller.

Så här gick det till: den hatade generalguvernören Bobrikoff är på väg över Senatstorget tillsamman med sitt följe. I översta våningen i Senatshuset sitter Eugen Schauman och väntar med en laddad browning. Genom fönstret ser han hur Bobrikoff stiger in i Senatshuset, där följet skingras. Bobrikoff börjar gå uppför trapporna, ensam. Samtidigt börjar Schauman gå nerför trapporna. Han möter en bekant som undrar varför han är där, och svarar endast ”Jag hinner inte nu.” Bobrikoff och Schauman möts på den andra våningens trappavsats. Schauman avfyrar tre skott i snabb följd. Omedelbart därefter – innan han ens vet om hans attentat lyckats eller inte – riktar han två skott mot sitt eget hjärta och dör på fläcken. Bobrikoff fortsätter gå framåt. En vaktmästare som hört skotten rusar fram till honom men blir avsnäst. När Bobrikoff, blek och med armen tryckt mot halsen, stiger in i sessionssalen samlas de förvirrade senatorerna kring honom och så följer den berömda dialogen:

– Är Ers Excellens sårad?
– Nej.
– Men Er hals blöder.
– I så fall är jag sårad.

1024px-Schauman_shoots_Bobrikov

Bobrikoff dör fjorton timmar senare på Kirurgen. Av de tre skotten som Schauman sköt rikoschetterade två ofarligt från medaljerna och knapparna på Bobrikoffs bröst. Den tredje splittrades och trängde in i hans mage där den orsakade fruktansvärda skador.

Schauman blev naturligtvis omedelbart en nationalhjälte av stratosfäriska dimensioner, en av de få finländare som blivit föremål för en regelrätt kult. Man vallfärdade till hans grav, höjde skålar, tillverkade byster, tryckte vykort föreställande honom tillsammans med sin trogna hund. Hans blodiga kläder, dessa ”för fosterlandet dyrbara reliker”, skänktes till Borgå museum där de helt diskret ställdes ut tills en rysk turist på genomresa skvallrade om saken till myndigheterna.

Vem vet, kanske vissa Eugen Schauman-kultister t.o.m. gick så långt att de skaffade sig ett foto av den senatsvaktmästare som rusat fram till Bobrikoff på den ödesdigra dagen? Det är i alla fall en möjlig förklaring till fotografiets ursprung.

Men det är här det blir komplicerat.

Vaktmästaren som rusade fram till Bobrikoff hette nämligen inte Renfors.

I Seppo Zetterbergs bok nämns vaktmästaren över huvud taget inte vid namn. Men på YLEs Elävä arkisto (Arkivet på svenska) finns en intervju från 1950 med den senatsvaktmästare som var närvarande då Bobrikoff sköts. Och denne vaktmästare heter Envall.

Intervjun (på finska)

Intervjun är intressant på många vis. (Och lite beklämmande/komisk – av nån anledning behandlar intervjuaren Envall ganska respektlöst, kallar honom upprepade gånger ”gamling”, tilltalar honom som om han vore smått förståndshandikappad, och inflikar med jämna mellanrum ”jaaha” och ”vai niin” som om han inte helt trodde på dennes berättelse.) På fotot står det att Renfors var ”det enda åsynavittnet […] då Schauman afsköt de dödande skotten” mot Bobrikoff. Men i intervjun betonar Envall att han ingalunda såg skotten. Han hörde skotten och kom springande – och hann se Schauman just då denne föll till marken. Kanske bara en definitionsfråga, men dock. Zetterberg nämner inte heller något om ett ögonvittne.

Så vem är denna mystiska Renfors, född i Åbo 1828 och död i Helsingfors 1909? Mina försök att identifiera honom har inte krönts med framgång. I de samtida tidningsrapporterna nämns ingen vaktmästare Renfors, liksom inte heller i Zetterbergs bok. Fanns det två vaktmästare, som båda bevittnade mordet? I så fall skulle man tro att Envall hade nämnt saken i intervjun. Eller är texten på fotot ett missförstånd? Det är alltid möjligt. Dåtidens människor var trots allt inte mer ofelbara än vi.

Mysteriet med vaktmästaren väntar på sin lösning.

Annonser

2 thoughts on “Den mystiska vaktmästaren

  1. Hej,

    Jag snavade av en händelse på Din blogg och denna sida om den mystiska vaktmästaren Renfors och attentatet mot Bobrikoff. Sidan är redan ett par år gammal och kanske mysteriet redan har funnit sin lösning. Men I alla fall: senatsvaktmästaren Johan Renfors är nog vad texten på fotografiet omvittnar. Enligt polisförhöret efter attentatet berättar han att han just råkade komma ut från Ekonomiedepartementet då han såg ”Hans Excellens beträda öfversta trappsteget i vestibylen”. Därefter vek Renfors några steg tillbaka vid södra väggen åt Ekonomiedepartementet till ”och meddetsamma som vittnet bugat sifg för Hans Excellens, vittnet hört i en omedalbar hastig följd fem skott, hvarvid vittnet sett att Eugen Schauman, hvilken vittnet ej observerat tidigare , emeden vittnets uppmärksamhet varit fast vid Hans Excellens, ragglat omkull, hvaremot Hans Excellens hållande sin medhavda portfölj för ansiktet, gått förbi vittnet emot dörren till Ekonomiedeparementet….
    Sålunda kan man väl saga att Renfors var ett ”åsynavittne” till attentatet. Ungefär detsmma såg även senatsvaktmästare Yrjö Puukka som befann sig i närheten.

    Fotografiet med texten är intressant och jag skulle gärna införliva det med min Schauman-samling om bloggskrivaren någon gang vill avyttra det!

    Mvh,

    Ronny

  2. Tervehdys,

    Olen myös kiinnittänyt huomiota senaatin vahtimestari J.Envalin haastatteluun, erityisesti kohtaan, jossa hän kertoi seuraavaa:
    ”…laukaukset minä kuulin ja näin Schaumanin.. ennen kun hän kaatu, ja hänellä oli jotakin suussa kun hän puri vielä.. suu kävi kun hän kaatu lattialle…”
    Varmistiko Schauman siis oman kuolemansa nielemällä myrkkykapselin heti ammuttuaan laukaukset itseään kohti? Hänhän oli muutenkin suunnitellut tekonsa jokaista yksityiskohtaa myöten. Vahtimestari Envall kertoo myös kuulleensa neljä laukausta. S. Zetterbergin kirjassa tästä ei mainita mitään, ja laukauksiakin kerrotaan ammutun viisi kappaletta!

    Mutta kuka oli tuo vahtimestari Enval? En ole toistaiseksi löytänyt yhtään Enval-nimeä senaatin henkilöstöluetteloista, vaikka hän vaikuttaa olleen talon pitkäaikainen työntekijä.

    Vahtimestari Renforsin kuva ja siihen kirjoitettu teksti on todella mielenkiintoinen löytö. Siinä kuitenkin kerrotaan Renforsin kuolleen jo 1909, kun ”Enval” antoi haastattelunsa vasta 1950. Voisiko Renfors olla se vahtimestari, jolle Schauman sanoi ”Jag hinner inte nu” ohittaessaan tämän senaatin portaikossa kolmannen ja toisen kerroksen välillä?

    Voin myös kuvitella, että Envallin nimi olisi kirjattu väärin YLEn arkistonauhaan joko vahingossa tai haastattelijan välinpitämättömyyden seurauksena.

    Senaatin kolmas ylivahtimestari Y. Puukka ei myöskään voi olla haastattelun antaja, sillä hänet murhattiin senaatinlinnan viereiseen puistoon jo 1918, ilmeisesti 13.4.

    Ystävällisesti,

    Leo Backman

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s