Mardrömsmästaren Alfred Kubin

Första gången jag stötte på namnet Alfred Kubin var i en liten uppsats om modern tysk litteratur från 1912. Jag var egentligen ute efter information om en helt annan tysk författare, men följande stycke fångade min uppmärksamhet:

En särskild grupp inom den moderna tyska romandiktningen bildar den fantastiska berättelsen, hvilken under senare år funnit talrika idkare. Till sin allmänna läggning står den under inflytande dels af E.T.A. Hoffmann, dels av Edgar Allan Poe och den franska fantasinovellen från midten och senare delen af 1800-talet (…). Den tenderar mot det groteska och öfverdrifna och visar ingen öfverdrifven valgrannhet i fråga om användandet af effektmedlen.

Till en fullständig mardröm stegras fantastiken i (…) den underlige målaren Alfred Kubins roman Die andere Seite. Det skulle vara fåfängt att söka gifva någon föreställning om innehållet i denna vansinniga men med oerhörd suggestiv kraft skildrade helvetesvision. Händelsernas skådeplats är ett af en hypnotiserande, okänd härskare upprättadt drömland i det inre af Asien, dit allt jorden ohyggligaste afskum samlats. Författaren har illustrerat sin skildring med teckningar, som fånga stämningen af förvirrad grotesk på ett mästerligt sätt, men trots detta tillhör boken det slag af litteratur, som man helst beundrar på afstånd.

Hm. Intressant. Jag har alltid varit svag för antikverad skräcklitteratur (Edgar Allan Poe, H.P. Lovecraft, Arthur Machen, den sortens saker) och skräck i kombination med grotesk tysk expressionism lät som gefundenes Fressen. Det faktum att jag aldrig hade hört talas om Alfred Kubin bidrog förstås också till min nyfikenhet. Vem var denna ”underlige målare” egentligen?

En ganska störd filur, skulle det visa sig.

Alfred Kubin  (1877 – 1959) var en österrikisk målare och bokillustratör som var verksam inom expressionismen och symbolismen. Den största delen av hans målningar och illustrationer är av det fantastiska och groteska slaget och han illustrerade bland annat Edgar Allan Poes och E.T.A. Hoffmanns böcker. Ett mer eller mindre representativt urval av Kubins smått oroväckande konstverk kan beundras här. Kubin var egentligen ingen författare och skrev endast en roman – Die andere Seite (Den andra sidan) – men denna, som publicerades 1909, brukar å andra sidan betraktas som ett av mästerverken inom den tidiga tyska expressionismen. Romanenöversattes till svenska 1980 (varför just då vete fan) men verkar inte ha varit någon storsäljare. Den svenska översättningen fanns varken på Helsingfors stadsbibliotek, Nationalbiblioteket eller på något av de antikvariat som jag frekventerar, men som tur är lyckades jag hitta ett exemplar på Bokbörsen.

Det var en… ovanlig läsupplevelse.

(Ja, det förekommer en apa i berättelsen. Apan heter Giovanni och är en frisör. Förresten så är det här omslaget alldeles för barnvänligt med tanke på bokens innehåll.)

Den andra sidan kunde beskrivas som Gullivers resor meets Kafka meets markis de Sade. On crack. Handlingen är i korthet följande: romanens namnlösa huvudperson (Kubins alter ego) blir inbjuden till Drömriket, en utopistisk koloni i inre Asien som grundats av en halvmytisk miljardör vid namnet Patera. Då han anländer dit finner han att Drömriket är ett ganska mysko ställe; alla invånare har blivit utvalda av Patera och alla byggnader har importerats direkt från Europa. Den statliga ideologin baserar sig på framstegsfientlighet: alla moderna föremål är strängt förbjudna och alla måste gå omkring i gammalmodiga kläder. Hela Drömriket är liksom urblekt och färglöst; himlen är alltid mulen, solen skiner aldrig och varje dag är den andra lik. Och det är inte allt: huvudpersonen inser snart att Drömriket ruvar på någon slags mörk hemlighet. Oförklarliga ljud hörs i natten, människor beter sig konstigt men låtsas som om ingenting hänt. En dag vaknar huvudpersonen och finner att hans hushållerska bytts ut mot en annan totalt okänd person – även om alla insisterar att det är samma person. Den sortens saker.

Den första halvan av boken, då huvudpersonen går omkring och bekantar sig med Drömriket, är lite långrandig – men sedan börjar saker och ting hända. En dag anländer en framstegsvänlig amerikan vid namnet Herkules Bell till Drömriket och anmäler att han tänker organisera en revolt mot envåldshärskaren Patera (som ingen över huvud taget har sett på flera år). Detta är en vändpunkt i romanen. Plötsligt drabbas Drömriket av en serie oförklarliga katastrofer: maten börjar ruttna på bordet, kläder faller i bitar, föremål rostar och insekter tränger in överallt. Invånarna i Drömriket försöker klara sig bäst de kan, men saker och ting blir bara värre. Katastrofernas kulmen nås då själva materien börjar brytas ned: eldsvådor bryter ut, gator rämnar och byggnader störtar samman.

Då det står klart att Drömrikets (bokstavliga) sönderfall står för dörren kastar invånarna alla moraliska betänkligheter överbord – och det är nu som mardrömmen börjar på allvar. Kubin sparar inte på krutet: vilda orgier och mord och våldtäkt och kannibalism och pedofili är bara början. Några utvalda smakprov: En ung nunna binds fast och våldtas tills hon blir galen och dör. En sniken krögare stängs in i en källare med hungriga råttor. En annan man, som undangömt mat, spetsas på ett gasrör och steks. En kvinna kastrerar en man med tänderna, för att ögonblicket därefter få sitt huvud kluvet med en yxa. Drömfolket pippar med allt de kan få tag i: män och kvinnor och barn och djur och lik. ”Ingenting skonades, varken familjeband eller ungdom”, som Kubin muntert upplyser oss om. Till slut är hela staden en enda orgiastisk massa av blod, kroppar och skit. Jag kan inte låta bli att citera en bit ur det sista kapitlet:

Från det högt belägna franska kvarteret gled sakta som en lavaström en massa av smuts, avfall, levrat blod, tarmar, djur- och människokadaver. I denna i alla förruttnelsens färger skimrande blandning stapplade de sista drömmarna omkring. De lallade blott, kunde inte längre göra sig förstådda, de hade förlorat talförmågan. Nästan alla var nakna, de robustare männen stötte ned de svagare kvinnorna i asfloden [ett ord som man inte stöter på alltför ofta, min anm.], där de gick under, bedövade av utdunstningarna. Stortorget liknade en gigantisk kloak, i vilken man med sista krafter ströp och bet varandra och slutligen kreperade.

Sic transit Drömriket – och förmodligen också mången läsares sinnesro. (Enligt uppgift svimmade Kubins samtida när de läste boken.) Kubin har illustrerat boken med ett femtiotal teckningar som också ingår i den svenska översättningen. De är ärligt talat inte särskilt intressanta i jämförelse med hans målningar, men å andra sidan är det ju alltid kul att se hur en författare föreställt sig de personer och scener han skriver om. Bilden nedan föreställer ”lavaströmmen” i det franska kvarteret:

(Ja, det förekommer en apa i berättelsen. Och så förekommer det ca 10 000 lik, dentalkastrering och en ”asflod”.)

Den andra sidan har beskrivits som en kultroman och enligt vissa källor diggade både Franz Kafka och Herman Hesse boken. Trots detta var Den andra sidan något av en besvikelse för mig. För det första saknar romanen en röd tråd – det är som om någon skulle ha kastat tre olika romaner i en mixer och tryckt på start. Förutom det dystopiska och groteska finns det också inslag av politisk satir och till och med någon slags biblisk allegori. (Patera skall uppenbarligen föreställa Drömrikets gud: allsmäktig men oåtkomlig och obegriplig. Den framstegsvänliga amerikanen, å andra sidan, grundar en motståndsförening som heter Lucifer. Dra era egna slutsatser, liksom.) För det andra är Kubins sätt att skriva ganska jobbigt i all sin klumpighet. Kubin måtte ha varit en skicklig målare, men som författare var han högst medelmåttig. I alla fall av denna hans enda roman att döma.

Och hur såg den störda individ ut som hittat på allt det här?

Som guds bästa barn på väg hem från söndagsskolan. Scary stuff.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s