Die Welt von Gestern

Välkommen till min blogg om litteratur och kultur från 1900-1930!

En bokblogg alltså, men varför just 1900-1930? Tja, tidsperioden intresserar mig och trots att det finns gott om bokbloggar därute, har jag inte lyckats hitta särskilt många som handlar om äldre litteratur; om böcker av det slag som man inte hittar i bokhandeln, utan måste leta upp på antikvariat och bibliotek. Det är sådana böcker som denna blogg skall handla om.

Jag vill inte skriva mycket om mig själv, men några ord om mitt förhållande till böcker vore kanske ändå på sin plats (skall man blogga om nåt specifikt ämne så måste man ju tänka på sitt ethos). Jag är 26 år, studerar litteratur och är intresserad av böcker både som litteratur, föremål och kulturhistoria — kanske särskilt som kulturhistoria. Jag undvek i det längsta att tänka på mig själv som en bibliofil, men under de senaste åren har det blivit allt svårare för mig att lura mig själv. Då du inte kan gå förbi ett antikvariat utan att stanna upp och trycka näsan mot skyltfönstret som ett föräldralöst barn på julafton (urk, det finns helt enkelt inget bra sätt att översätta engelskans ”orphan”, med alla dess dickenska konnotationer, till svenska), då vet du att något är på tok.

(Och nu har jag öppnat en blogg om böcker. Guess I’m out of the closet now.)

(Fast bibliofil låter fortfarande lite för farbrorsaktigt. Jag tror jag föredrar boknörd.)

Denna blogg har förstås också ett annat syfte: att nå ut till människor med liknande intressen som jag själv. Att läsa och samla på böcker är tyvärr inte en särskilt social syssla. När man väl fått tag i en intressant bok och läst den finns det liksom inte så mycket mera att göra med den (ifall min inte råkar delta i en läsecirkel eller nåt dylikt). Men vem vet, kanske finns det någon annan därute som kunde tänkas vara intresserad av samma saker som jag. I want to believe! Eller som Bertel Gripenberg skulle ha sagt:

Ni finnas, jag vet det, ni finnas,                                                                                            fast skingrade, spridda och få,                                                                                             där de mörkaste skuggorna spinnas                                                                                  och de brantaste stigarna gå.

(”De mörkaste skuggorna” får väl i det här fallet stå för dunklet i gemytliga antikvariat och små, indragningshotade bibliotek. Förresten: trots att Gripenbergs dikt heter ”Till slagna vapenbröder” är vapensystrar också mycket välkomna att läsa och kommentera.)

Allt detta betyder inte att min blogg enbart skulle handla om äldre litteratur. För att inte fastna i bokträsket kommer jag säkert att skriva om andra saker också, som film, teater, konst och intressanta personer. För att undvika att bloggen blir alltför spretig skall jag dock försöka hålla mig inom de angivna gränsåren. Få se om det lyckas…

Bloggens namn kommer från Stefan Zweigs bok Zeit und Welt (1943). Namnet är kanske lite bombastiskt — min mening är absolut inte att bjuda på nån slags heltäckande beskrivning av litteraturen från 1900-1930, utan snarare att lyfta fram mindre kända personer och böcker som av en eller annan orsak intresserar mig (kuriosa ur litteraturhistoriens marginaler, så att säga). Å andra sidan tycker jag att namnet beskriver tanken med denna blogg ganska bra: jag vill framför allt beskriva litteraturen i dess kontext. Inte bara boken som bok, utan boken i förhållande till tiden och världen.

That being said, välkommen än en gång! Nästa gång skall jag bjuda på nåt matnyttigare.

Annonser

6 tankar om “Die Welt von Gestern

  1. Det finns andra här ute! Ödets nyck? Under förmiddagens kaffepaus var samtalsämnet, som så många gånger, litteratur. Just idag hamnade vi i tidsspannet 1910-1940 och skildringar av staden från olika skikt. Tråden mynnade ut i den där vetskapen om att det i dessa decennier finns oupptäckter bevarade. Författarnamn som en gång förgyllts i det offentliga, men som idag står anonyma i biblioteksmagasin och boklådor. Hur kittlande är inte den vetskapen? Och att man, exempelvis som du gör, med glädjefylld iver kan hitta en mängd oxiderade silversmycken att ta fram och putsa av. Det är fascinerande vad som fortfarande döljer sig, även utsträckt till andra kulturyttringar.

    • Välkommen till bloggen! Att syssla med äldre litteratur och fynda på antikvariat är lite som att vara en upptäcktsresande i det förflutna; man vet aldrig vad man kommer att hitta. Och det förflutna är ju en oändlig skattkammare. Jag kommer att tänka på vad Klara Johanson skriver i förordet till sin essäsamling ”Det rika stärbhuset” (som utkom några månader efter andra världskrigets slut): ”Titeln på denna bok låter kanske en smula förbryllande, men den får sin förklaring på en av sidorna, ja egentligen på alla. Den vill med ett slagord påminna om att vi trots allt inte andligen behöver bo i ruiner eller snickra baracker åt oss, vi rika arvingar.”

      På tal om gamla stadsskildringar så kommer Svenska litteratursällskapet i Finland att ge ut en bok kallad ”Helsingfors i ord och bild” till hösten. Boken kommer att handla om tiden 1880-1910 och innehålla fotografier och citat ur samtida skönlitterära Helsingforsskildringar. Kan ju vara intressant.

      • Onekligen! Tack, ska hålla utkik på bokmässan i Göteborg om boken hunnit sig dit.
        Jag blir nyfiken på bilden som illustrerar din blogg. Ett bokomslag?

  2. Bra gissning. Bilden är en illustration ur en rysk översättning av E.T.A. Hoffmanns ”Don Juan”. Konstnärinnan är en viss Maria Lagorio, vars bokomslag och -illustrationer jag samlar på. Hon var född i Ryssland men flydde till Finland år 1918, och levde här i några år innan hon fortsatte till Centraleuropa. Jag kommer säkert att skriva något om henne också, nån dag. Gillar verkligen hennes stil!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s